Inte stanna av inte känna efter inte lyssna på råd inte låta folk titta på mig med medlidande eller vara för närgångna i sina frågor om mitt mående.

Andas

Inte tänka ångra analysera sitta på soffan och slappna av för allt i världen för jag vill inte kan inte orkar inte ta hand om det här bryter jag borde få eller väntas få.

Jobba klockan 07 inte åka hem i vanlig ordning och hämta Minstingen för Minstingen är med sin pappa som är i huvudstaden över helgen och hans sviker som vanligt så Minstingen och hans allra bästa kompis har laddat i en vecka i onödan för Minstingens pappa har inte tid att ta dom på stan och äta en glass så Minstingen får visa upp sin pappa för sin käraste vän. Minstingen får stressa omkring med sin pappa på stan istället och så var deras mysiga helg tillsammans förvandlad till den vanliga själviska uppvisningen hans pappa alltid ställer till med.

Frustration över svikande själviska pappor blir frustration över att jag inte har något planerat efter jobbet för det ska man väl ha om man är ensam en helg utan barn för första gången på flera månader?

Andas.

Så jag promenerar planlöst omkring på Drottninggatan den värsta gatan i staden där mitt fantastiska liv borde utspela sig men livet är inte så jävla fantastiskt just nu. Jag känner mig mest ensam vilsen utan mina vanliga fredagsrutiner med barn och Han Jag Kallade Mannen och inte ens en ny brun kofta från Indiska kan dölja det faktum att jag hatar att vara den där ensamstående mamman som "passar på att shoppa lite när ungarna inte är hemma! Tjohho för liten egen tid!"

Jag vill inte ha egen tid jag vill ha våran tid tillbaka med härliga fredagar i soffan med popcorn och skämskudde för Idoldeltagarna är ju så pinsamma! Jag vill ha den sköna känslan av "vi" och mjukisbyxor som hasar ner över ändan och barnskratt och varma stora händer om mina kalla fötter.

Inte ens en käck liten mössa nonchalant svajandes på huvudet och dom hasigaste byxorna i världen kan göra mitt ensamma fredagshäng framför datorn skönt. Intalar mig själv att "det är mysigt att gå omkring bland flyttkartonger i en tom lägenhet med en snus under läppen och en rykande tekopp framför mig här ska minsann mysas!"

Fy fan för pappahelger. Fy fan för att göra slut. Fy fan för den här krypande gnagande känslan av att det inte är som det ska.