fredag 30 juli 2010



Asså det här med att blogga. Kaaanske inte riktigt min grej. Lite för otålig och lat för att "sprida ordet" så att många läser. Lite för självcentrerad för att skriva om ingen läser.
Moment 22.

I alla fall.

Jag mår bra. Min äldsta sons pappa är här. Vi kallar honom Pappa Björn. Han och hans kära ska på bröllop och dom stannar tills i morgon. Idag har jag och Pappa Björn gått på stan, köpt en ny kostym inför bröllopet eftersom han glömde sin hemma och se ätit en god lunch. En heldag med exet! Jag är oerhört tacksam över våran fina relation. Han är en fin vän och en helt underbar pappa. Detta gör att jag hoppas att jag och min yngsta sons pappa kommer kunna bygga på en relation snart. Tyvärr känns det rätt osannolikt. Tom Pappa Björn som ger alla en eller flera chanser har gett upp hoppet om min Minstas pappa. Synd.

I kväll går helt i nykterhetens tecken. Jag ska träffa en ny vän från LA som gått på AA i 30 år! Sen han var 17 år! Den hjärnan ska plockas i! Jag har hängt mycket med honom i helgen då nyktra alkisar (600 besökare) från hela världen besökt Stockholm för ett Europakonvent. Vilken helg. Vilka underbara människor!

På måndag åker jag och Mannen norrut. En vecka med Pappa Björn, hans kärlek och alla våra ungar. Vad jag längtar! När vi åker hem tar vi Minstingen med oss och även Pappa Björns yngsta son. Alltså min äldsta sons bror.. som inte är min son utan min äldsta sons pappas son.. Hänger ni med!?

Jag längtar efter mina barn. Minstingen har varit hos sin pappa i två veckor och min älskade förstfödda flyttade som sagt ut för några veckor sedan.

Ja.. vad ska man säga? Jag kanske lägger ner det här.



Eller så återkommer jag om en vecka eller ett år när inspirationen hittat tillbaka.

Och ja just det ja! Jag har fått en ny lägenhet! En alldeles egen utan roomies från helvetet! Samma hus, samma älskade kollektiv men en ny jättefin lägenhet. Inflytt 1a oktober! Woohoo!!

Ha en fortsatt underbar sommar mina Kära.



9 kommentarer:

  1. ...och nu står det två hyllor i din nya hall, basåruvet.
    Tack för litet najs besök i morse!

    Puss
    L8

    SvaraRadera
  2. Du gör naturligtvis som du vill, och självklart ska du inte ta dig tiden att skriva om du inte känner att det ger dig något. Men kom ihåg att dina texter kanske hjälper andra även fast de inte kommenterar stup i kvarten. Känn ingen press, men snälla gör det ändå :).

    Hur du än väljer att göra har du mitt fulla stöd, och jag önksar dig all lycka i livet.

    P.S Jag kan hjälpa dig med ditt skriftspråk, det lilla jag kan i alla fall, inför din framtid som krönikör/författare, om du lovar att fortsätta skriva. Deal?

    Vi börjar lite mjukt med att man i skriftspråkt inte skriver "våran" utan endast "vår". Det förstnämnda är s.k talspråk. D.S

    SvaraRadera
  3. Grattis till en bra relation med ditt ex och till en egen lya.
    Ha en skön sommar själv, lilla Storm, och varmt välkommen åter om det skulle passa!

    SvaraRadera
  4. Vad jag hoppas att du fortsätter. Du behövs. Du gör skillnad. Och du ger så mycket av dig själv.
    Snart gör jag dig sällskap, älskade lilla syster.
    Simmelimaka!

    SvaraRadera
  5. Du fångade mig från första stund då jag ramlade in på din förra blogg och läste igenom inlägg efter inlägg däri med både tårar och skratt.

    Du måste följa ditt eget hjärta förstås,
    men tvivla aldrig på att du berör!

    Och jag gläds med dig åt lägenheter utan roomies från helvetet,en givande och ljuvlig sommar,kärleksfulla relationer med både gamla och nya kärlekar och vänner, och barn som frodas i allt detta.

    Kramar

    SvaraRadera
  6. Jag vägrar!
    Lägger du ned och slutar att skriva så kommer jag aldrig att förlåta dig!

    SvaraRadera

Välkommen tillbaka söta du.