torsdag 21 april 2011

Bara för att han är 18 betyder det inte att han inte är min unge ju..



Jag till äldsta sonen över telefonen

-Jag saknar dig

-Eee.. okej.

-Vadå eeee okej?

-Ja? Det är väl okej?!

-Nä det är inte okej! Jag saknar ju dig för att du inte är här och det är inte okej?

-Ja ja jag fattar vad du menar okej?

-Nä sa jag ju knäppis! Inte. Okej.

-Nu lägger jag på mamma. Jag har träning om en timma och min tränare tycker nog inte heller att det är okej om jag inte är där han vill att jag ska vara. Som du. Men just nu kan jag inte göra dig nöjd så tränaren får allt i dag okej?

-Eeeee okej??

*klick

Men vänta lite nu. Blev jag just dissad av min son va?
Otacksamma snorvalp.

Nu rullar jag in mig i täcket och tycker synd om mig själv. Värt att begrunda varför man var tvungen att uppfostra en sådan självständig individ.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Välkommen tillbaka söta du.